Nu vet jag varken ut eller in. Trodde att det var det sista jag såg av den mannen. Men tydligen så saknade han mig mer än vad jag trodde att han skulle.
Han dök upp här igår att ville försonas och komma tillbaka. Visst kändes det i hjärtat att säga nej till honom. När han gick härifrån såg jag en tår i hans öga.
-Vart ska jag nu ta vägen , eftersom jag har blivit vräkt, sa han.
Kanske dags att berätta hur vi träffades. Det var en vacker höstdag i en park. Jag kom cyklandes i parken och fick stanna för det var massa människor i vägen. Då dök han upp och sa till dem att flytta på sig så den söta tjejen kom förbi. Jag tittade på honom och han såg på mig. Våra ögon möttes och vi kände båda två att detta inte fick vara sista gången vi sågs.
Nästa dag cyklade jag samma väg och visst var han där idag med, så jag stannade och tackade honom för gårdagens räddning. Frågade honom om jag fick bjuda på en fika som tack. Visst, det var han med på. Vi gick till närmaste fik...som var mer av karaktären ölfik. Jag beställde kaffe till mig och frågade vad han vill ha....hans mörka stämma sa ge mig två bärs.
Har aldrig riktigt förstått vad han jobbar med, för varje dag umgås han med folket i parken. Tror att han är någon slags parkvakt. Parken ligger så fint intill köpcentrat och det kan lätt bli lite stökigt där . Han kan inte tjäna så mycket för han har alltid ont om pengar. Tror aldrig jag har fått något riktigt fint av honom. Fast som jag ser det ligger det mer glädje i att få ge.
Nu hade han tydligen inte kunnat betala sin hyra så den stackaren har ingenstans att ta vägen och jag kör honom på porten, får nästan dåligt samvete.
Undra om jag har varit för hård mot honom. Orkar nämligen inte med att jämt sitta och vänta på att han ska höra av sig eller dyka upp. När han väl dyker upp är det alltid samma visa...mat, soffan och sporten.
Fast jag fick lite dåligt samvete i natt när polisen ringde och frågade om de fick köra hit honom. De hade hittat honom i någon rännsten nere på stan.
Har jag gjort rätt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ja du har gjort helt rätt.Man får inte vara snäll så att man blir utnytjad.Vill han inte göra rätt för sej i samhället så får man stå sitt kast.Njut nu av din frihet och tänk bara på dej själv. Lägg dej i ett skumbad och njut.Mys och må bra.OBS!titta bakom hörnet så kanske han med ett stort H står där.Det kanske blir något för livet framöver...SMS nu.
Hej Maud! Det var inte så farligt som det lät - jag fick insulinchock eftersom jag har diabetes. Har inte velat säga ngt då du kanske var rädd för sprutor. Förlåt om jag ställt till det för dig. Hara börjat gå till pingstkyrkan och dricker inget mera. Bor i en etta i biskopsgården som jag hyr i andra hand av min kusins systers bekants mormors fadders storssyters brorssons kusins kompis pappas halvbrors adoptivföräldrar. Skall mata duvorna nere vid eriksberg med barnen imorgon. Tack för att du gav mig en chans ivf - du har lärt mig så mkt jag inte såg förrut och jag är jättetacksam. Ha ett bra liv så syns vi kanske i ngn park ngn dag!
Klart du gjort rätt.
Du vet att du alltid välkommen hemma hos oss. *Mjau...*
Skicka en kommentar