Det var en gång en liten myra som hette Holger. Denna lilla myra var helt enorm på att hoppa högt. En dag ställda han upp i giganternas kamp om vem som hoppade högst. Alla var imponerade av att lilla Holger kunde hoppa så högt, trots sin litenhet.
Holger kände hur allas blickar var riktade på honom när han hoppade. För att få med sig publiken försökte han få alla åskådarna att klappa händerna och på så sätt få lite extra kraft. Hans främsta motståndare var kängurun Eskil och laxen Bertil.
När de tävlande hade nått höjden 2.34 rev Holger och spänningen steg på arenan och alla undrade hur det skulle gå. Både Eskil och Bertil rev oxå på sitt första försök. Andra försöket klarade Holger med god marginal. Laxen Bertil blev nu så nervös att han inte behövde ta något mer laxerande detta året och fick avbryta tävlingen. På Eskils andra försök hoppade han för högt och träffade en fågel som föll ner och rev ribban. Domarna stog frågande och undrade om de skulle godkänna detta. Överdommaren som aldrig hade varit med om något liknade rev av sig allt hår han hade på bröstet i ren förtvivlan. Efter många om och men kontaktade de Älgen Helge som var ordförande i DFIF (djurens friidrotts förbund). Helge som både var klok och hade varit med länge konstaterade att det faktiskt var Eskils höga hopp som orsakat fällningen av ribban. Eskil blev så knäckt av beskedet att han bryt tävlingen och lovade att aldrig hoppa mer.
Holger tog hem guldmedaljen och lever nu lycklig i sin egna stack med hjälp av intäckterna från alla TV-shower han är med i.
onsdag, augusti 09, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
vilken fin saga...men stackars kängurun som slutade hoppa...vad gör holger med intäkterna i stacken?...nyfiken...väntar på del 2...
Skicka en kommentar