Butiksångest

Jag lider av en sjukdom som är ganska ovanlig hos kvinnor....... om jag nu är kvinna? Börjar fundera på det efter att ha fått följande kommentar från en killkompis på 24 år.
-Det där lät feminint sa han efter jag sagt något, sedan tittade han på mig och sa, ja just det du är ju kvinna.
Tillbaks till min ovanliga sjukdom. Jag har svårt att befinna mig inne i butiker för länge. Var på IKEA idag och fick smått panik efter en halvtimma och då hade vi knappt kommit igenom övervåningen. Ullared är ett rent helvete. Bara tanken på att tillbringa 2 timmar där får jag kalla kårar av. Max en timme räcker för att få butiksångest. Tror att jag inte tycker om stora butiker. Små butiker kan jag bara gå in i och konstatera snabbt om det finns något eller inte. Jag tror jag har den förmågan att jag kan känna på atmosfären och priset om det är rätt typ av butik. Om inte känsla infinner sig är det väl ingen idé att ödsla tid i den affären.

Matbutiker är ett rent helvete. Hatar att köpa mat. Tror att jag har fått nog av sånna butiker efter 30 år som morsa. Man bara handlar och bär hem och alltid är det något man ändå glömt. Sedan tar maten slut så fort och kostar massa pengar som man kunde använt till annat roligare.
Tack till mitt IKEA-sällskap som fick mig att klara persen.