Fördommar 3 och 4

Först vill jag tacka för alla gulliga inlägg.

Här kommer några fördommar till

Nr 3 Killar blir inte kära på samma sätt som tjejer. En tjej är beredd att ge upp nästan och gå genom eld och vatten för kärleken. Killar är mer realistiska och kalla. Mäns kärlek är inte samma på bio som i verkligheten.

Nr 4 Killar lever i små cirklar som det är lögn i helsike att få dem ur. En ring kan vara jobbet och då existerar bara jobbet. På jobbet kan man inte planera för resten av dagen, veckan. En kvinna jobbar och planerar dagishämtning, matinköp och middagsbjudningen på lördag samtidigt. Det är först när killen har lämnat jobbet som han inträder i nästa ring. Det är först då han börjar planera för familjeringen. I kvinnors värld går alla ringar ihop och allt hänger ihop. Killar klarar bara en ring i taget.

Övrigt:
Gurmeja är tydligen bra mot inflammation
En dikt:
Om jag hade varit en man
men tänkt som en kvinna
så skulle jag vara perfekt

Fördommar 1-2

Idag när jag gick till kontoret slog mig tanken att jag har under min tid som singel fått massa fördommar. Främst gäller dessa hur män är funtade. Så nu tänkte jag pressentera några.

1. Män är de som lider mest när ett förhållande tar slut. Detta kan bero på att de har blivit bortskämda av kvinnan. Det är inte kvinnan de saknar utan den omvårdnad hon gav dem. Kvinnan däremot klara sig oftast himla bra. Finns inget mer patetiskt än en karl som snackar om sin seperation och säger att han inte mår bra efter den. Herregud slå upp ögonen och gå vidare. Finns ett talesätt jag hörde av en kompis när jag skilde mig: En man lämnar ett förhållande när han hittat någon annan....kvinnan när hon hittat sig själv.

2. Skillnaden mellan hur en singelmans och en singelkvinnas hem ser ut. Oftast ser man en stor skillnad. Mannen glömmer vissa detaljer som får helheten att se fräsch och snygg ut. Ok att det är diskat och diskbänken avtorkad men resen ser ut som skit. När man kommer in i ett sånt hem känner jag som kvinna att där skulle behövas städas. Tror bara jag har sett en välstädad ungkarlslya där inte någon kvinna har varit med och hjälp till...t.ex någon mamma. Ser inte gubbar skiten? Det är nog därför vi kvinnor klagar så när vi bor ihop med dem....det ser inte vad vi gör och inte kommer de att upptäcka det heller efter att vi separerat. ...Jag borde ha förstått hur det var med mitt ex redan innan vi flyttade ihop. Han hade inte putsat fönster på 3 år och då kan ni förstå hur det såg ut bakom spisen. Undra hur hans hem ser ut nu.

Tror att detta får vara nog med fördommar för denna gången och blir jag inte nedslagen på stan så kanske det kommer fler.

Göteborgsvarvet

Ja så var ännu ett Gbgvarv genomfört. Solen sken men det kunde ha varit några grader varmare. Fick efter ett tag ta på mig de medhavda termobyxorna och dragit kepsen över öronen, sedan kunde även jag njuta av att se alla som flåsade förbi.
Efter loppet hade jag lite träningsvärk i vänsterbenet...men det gick nästan helt över efter lite massage.

Vad händer annars då. Inget särskilt...fick hjälpa en äldre man att gå över Hedens parkering i morse. Han frågae om han fick stötta sig på mig, för han kände sig så yr....Självklart fick han det. Vi gick fram där i snigelfart oc h ibland stannade han till och såg nästan spy färdig ut, Hmm...nu undrar jag om det kan vara smittsamt....fast det hoppas jag inte.
Här kommer ett tips till alla som vill lära sig bugga.....bara att köpa ett sessongskort för 160 kr.

Olycksdag

Hu vad tråkigt allt kan vara ibland. Idag är en sån dag, inget vill funka för mig. Undra om det har med inställningen att göra eller att det blir så. Tänker så här: Om det går flera dagar då inga missöden inträffar utan de samlar sig till en dag som idag.
Vad har hänt idag då?
Jo först så kunde jag knappt stå på min nystukade fot utan linkade omkring.
Eltandborsten var urladdad.
Hällde kaffe på mig när jag skulle dricka.
Spräckte glaset till en tavla.
Brände fisken, så det luktar bränd fisk i lägenheten nu.
Fick parkeringsböter.
Hål i en påse med jord.

Vågar inte gör så mycket mer idag.
Fast nu har jag haft min dag så nu vet jag att det kan komma några riktigt bra dagar,

Bloggtorka

Har insett att jag lider av en ny sjukdom...nämligen bloggtorkarsjukan. Kan inte ens komma på något att skriva. Antar att de som brukat läsa min blogg har totalt gett upp hoppet om att det ska komma någon ny.

Funderar på det här med att man säger att man ska avliva sitt husdjur pga av att man inte klarar att se sin lilla älskling lida. Detta är helt legitimt och alla tycker att det är fullständigt naturligt och även humant. Det konstiga är att det inte alls är något man kan prata om när det gäller sina nära och kära. Hur hemskt är det inte att se någon man håller kär att lida. Om jag blir så dålig och det inte finns något hopp så snälla försök inte att uppehålla livet på mig.

Lovar inte att jag ska bättra mig med bloggandet men ska göra ett ärligt försök.

Hemma igen

Hemkommen från en lite tripp till Thailand. Lider av jetlag, tänk att det ska ta mig så hårt att komma hem. Dit var inga problem med omställningen, men det kan ju ha att göra med att jag heller skulle vilja ha semester ett tag till. Nåja det går väl över.

Helt otroligt skönt att under ett par veckors tid knappt ha någon värk i kroppen. Jag blir som en annan människa när jag inte har någon värk. Behöver mindre sömn, blir inte trött på samma sätt. Det tog bara 4 dagar innan den vanliga värken gjorde sig påmind. Det är den värken som jag inte ens brukar reflektera över att jag har. Så nu är det bara att försöka vänja sig igen. Ser verkligen fram emot att det blir varmare här.

Redan har det mesta av färgen försvunnit ifrån ansiktet. Varför är det så att det försvinner snabbast där...det är ju där man vill ha den. Mina bruna fötter är det ju ingen som ser. Hoppas att det blir ett antal soliga dagar så kanske brunskan kommer tillbaks.

Övrigt:
Lider av shoppingpsykos
Har ätit ris en gång redan sedan jag kom hem
Vill byta till en blå bil
Känner en som kan trolla

Fel plats

Kanske dags att skriva nått här. Jag har blivit så slapp på det. Vet knappt vad jag ska skriva om längre, fast det har jag ju aldrig vetat någon gång.

Kom på en grej man absolut inte ska göra på en första date.
Man ska inte gå på en öde kyrkogård med en okänd man. Det kan ta död på all ev romantik.
Jag var ute för detta en gång. Kände mig rätt trygg i hans sälskap men plötsligt kom en känsla över mig. Herregud här går jag med en vilt främmande man på en öde kyrkogård....vad som helst kan ju hända!!!!! Men det är klart varför går man på en date...man vill kanske att nått ska hända men inte just där.
Vi kom ut från kyrkogården utan att något hade hänt...inte för att vi hade dötråkigt precis, men tror att jag kommer att hålla mig från sånna platser i fortsättningen på ev dater.

Övrigt då:
Tror helt och fullt på ödet
Läser horoskop varje dag på www.spray.se och det är otäckt vad det stämmer
Dagen lärdom: Fall inte i egengrävd grop

Till slut en dikt av det sämre slaget kanske:

Om det tittas mycket på sport
Så kan man uppleva livet hårt
Jag ser hellre på ett taro kort
vilket ändrar mitt ödet så fort

Våren kommer

Rensningen av garderobenenergin tok helt plötsligt slut och istället infann sig den en slapphet. Jag kan höra en inre röst som säger.....slappa, slappa, gör inget du inte måste, gör bara det mest akuta.
Så i flera dagar har jag lyssnat till rösten. Fast om sanningen ska fram så har jag nog inte mått så bra.....fast det pratar vi inte om.

En av mina vänner berättade om tokigheter som han har gjort, så jag tänkte kontra med några av mina.

Hmmmm...nu får jag fundera om jag gjort några...jag som är så perfekt och såna här saker brukar jag förtränga.

Jag har ju en gång i tiden varit busschaufför. För att lära sig linjerna så åker man med någon gång för att lära sig sträckningen. Nu är det så att jag hade fruktansvärt svårt att hålla mig vaken när jag åkte med. Så efter ca en kvart på bussen så brukade jag sova gott. En gång skulle jag övningsåka en skolbusslinje tur. När jag sedan skulle köra den visste jag i alla fall vart jag skulle starta ifrån och tänkte att jag kan ju alltid fråga de som går på....och vilka var det som gick på..jo skoltrötta tonåringar....och inte ville de till skolan så vi hamnade helt fel. Tills en av de snälla flickorna kom fram och hjälpte mig. Vi kom bara en timme försent till skolan och jag missade min nästa tur. Lärde mig att aldrig åta mig att köra ungar till skolan om jag inte var helt säker på vägen.

Övrigt:
Dagens visdom: Somna inte med temuggen i näven
Dagen ord: SACKARIN=organisk kemisk förening () som kan erhållas ur sockerarter gm inverkan av kalkhydroxid;
Dagens dikt:
När små skator tittar fram
Och fåren har fått lamm
Ja då blir jag fundersam
Och vill testa ett nytt balsam

Lik i garderoben

Äntligen håller jag på att rensa ut i min garderob. Detta måste jag göra när jag känner mig bestämd. Det är inte lätt att veta om den gamla goa tröjan som jag köpte för 13 år sedan kommer att fylla någon funktion längre. Kommer den att bli modern igen? Förutom massa gamla kläder rensar jag ut riktigt gamla lik. Några är riktigt gamla och förtorkade. Hade jag velat ha dem kvar hade jag matat dem och sköt om dem. Kanske tagit fram dem och använt dem.

Känns som om det nu äntligen är dags för mitt nya liv. Har liksom inte tänkt i dessa banor förens nu. Nu ska jag ta hand om mig själv få ordning på mitt liv. Ta tag i de sakerna som verkligen betyder nått. Njuta av livet för det är jag verkligen värd.

Kanske ska lägga om stil helt, byta jobb, leva upp till mina nya ideal. Så i mitt nya liv ska jag bli en bättre människa. Det tog alltså nästan 2 år att hitta mig själv. Som jag har letat efter mig själv överallt. Nu vet jag vem jag är....tror jag. Om jag har fel så berätta gärna vem jag är.

Övrigt:
16 dagar kvar till semestern
Resedagboks länk kommer senare
Mormors prins fyller 1 år på lördag
Börjar få vårkänslor

Nyputsade glasögon

Äntligen börjar allt att klarna. Börjar återfå vett och sans. Det känns som om det går upp ljus efter ljus i min teflonbelagda blondinhjärna.
Den senaste tiden har jag levt som i ett töcken, men det finns hopp. Mitt horoskop säger att den 8 mars kommer jag att se som genom nyputsade glasögon. Ska bli himla intressant.

Följande gör verkligen livet värt att leva:

När mitt 1-åriga barnbarn kommer gåendes på stappliga ben och sträcker upp armarna mot mig. När jag lyfter upp honom och han slår sina knubbiga armar runt min hals och kramar om mig. Det är lycka på högre plan.

De där härliga samtalen med barnen, som gör att man känner samhörighet.

Planera semester tillsammans med underbara kompisar plus att åka på en.

Bli uppmuntrad av sanna vänner.


Följand kommer jag inte att lägga ner större energi på just nu:

Dammråttor
Energitjuvar
Karlar
Tråkiga jobb

Nu gäller det bara att försöka hitta en livsrytm som passar mig. Har nämligen insett att livet har så himla mycket att ge, bara man ta tillvara på tillfällerna och lever i nuet.

Brummigt

Nu vet jag vad jag behöver...en stor mjuk nalle att ha i sängen när jag ska sova. Helst en en sån som när man trycker på magen så ska den brumma. Alltså en brumnalle. Någon att slåss med på nätterna.

Har sovit så dåligt sedan jag blev ensam. Troligen beror det på att det är så tyst inga datofläktar som surrar ingen musik på nätterna.

Jag har börjat nattvandra igen. Måste lägga upp ett större kakföråd...för det går åt några st på natten.

17 arbetsdagar kvar på detta jobbet. Sedan är det semester.....då ska jag rensa hjärnan totalt. För sedan är det dags för ett ännu ett nytt uppdrag. Undra vad det kan bli???

Övrigt
Snön faller och vi med den
Det blir nog bättre framåt natten
Teddybjörnen Fredriksson kan bli min bästa vän

Semeldagen

Nu har jag funderat igen. Är det inte så att jordens vikt är konstant. Om det blir mer vatten på en stället så tas det från ett annat ställe. Har för mig att det är så....fast det är klart jag följde nog inte med så bra på geografilektionerna i skolan. Men om det nu är så, då undrar jag över alla i västvärlden som blir fetare och tyngre. Vad måste det betyda?

Jo att de fattiga blir lättare, fast jag får inte ihop det för visst blir det bara fler människor på jorden. Om min teori stämmer så är det ju katastrofalt. Om vi i väst ökar våran vikt samtidigt som vi blir fler och de andra blir också fler då betyder det att de knappt väger nått alls.
Kan det vara så att vi i väst blir färre och tyngre i så fall håller vi ju våran vikt konstant. Då betyder även det att de andra blir fler och lättare. Hur som helst så ser jag bara en katastrof.

Hjälp mig att reda ut det här. Min lilla hjärna klarar inte det och inte har jag lust att kolla upp fakta heller.

Övrigt:
1 månad kvar innan Thailand
Kompisen åker imorgon (Lycka till...så ses vi där borta)
Måste köpa en ny resväska

Tillbaks i verkligheten

Nu har jag återfått medvetandet och slutat med tabletterna. Fy vilken dimma jag var inne i. Levde som i en bubbla där inget utanför spelade någon roll. Så nu återstår den hårda vägen att sluta röka......jag bara SKA klara av det.

Nog om eleänden.

Har klarat seperationen från utflygna barn, över förväntan bra. Börjar så smått inse att jag kan göra som jag vill. Vill jag inte städa så gör jag inte det. Det är liksom om man har hållt allt flytande för att visa ungarna hur det ska vara. Borde sätta upp en tvättid men har bara inte lust att tvätta just nu, så istället får jag väl tillbringa par timmar på stan och köpa lite nytt. Fast det borde jag inte göra innan jag fått garderoben utrensad. Ok, det är beslut som jag tror jag skjuter på framtiden.

Vad sägs om en lite dikt

Har vi någon framtid
Vem är du vem är jag
Får vi någon samtid
Känner mig så knäsvag
Måste vi snart få frid
vi kan ta nya ??????

Kom inte på något bra rim till det sista, så använd din fantasi. Jag är naturligtvis tacksam för förslag.

Hypotenusa

I lördags startade jag på mina antiröktabletter Champix och nu sitter jag här snurrig. Man ska fortsätta röka och sätta upp en rökstoppsdag ca en vecka efter man börjat med tabletterna. I tre dagar har jag tagit en tablett om dagen på 0,5 mg. I morgon ska jag ta 2 x 0,5 mg. Så snurrig som jag är nu ser jag inte fram emot att trappa upp dosen.

Nu känner jag bara att jag måste röka så länge det smakar gott. Så jag har inte ens börjat trappa ner. En bivärkning är att man kan få konstiga drömmar och i natt hade jag en. Drömde att jag fick frågan om att rita ut hypotenusan på en rätvinklig triangel. Kateterna skulle vara 1 resp 1.1 cm och hypotenusan 1 cm. När man är vaken inser man att det går inte ihop, men när man sover och drömmer kan allt hända. Låg länge och funderade på detta. Till slut började jag att räkna enligt pytagoras sats. Drömmen slutade med att jag klarade uppgiften att 1 cm inte stämmer på den hypotenusan.

Ensam

Ja så var det snart dags för minstingen att flyga ut i frihet och lämna sin mamma ensam. Så nu är alla barnen utflugna. Dags för mig att skaffa mig ett eget liv, utan massa förpliktelser och måsten. Jag kanske håller på att bli vuxen. Ska bo själv. Laga mat till mig, tvätta mina kläder, städa efter mig.

Har inte varit helt själv på 34 år mer än någon enstaka gång, men känner mig verkligen mogen för det nu. Tänk att få komma hem och veta att jag är ensam.
Ja de som känner mig vet att jag ser lite fram emot detta med bävan och inte alls lika positivt alltid.

Ok jag blir ensam och övergiven..ingen som är där när jag kommer hem, ingen som kommer hemdrällandes sent på natten, ingen som bara är där.

Blir det för trist och ensamt kan jag ju alltid be Herman flytta hit för han vill fortfarande ha mig.

Sist vill jag önska min son av hela mitt hjärta lycka till i den nya världen. Du vet var jag finns om du behöver mig.

Ödet kan ingen motstå

Nu har jag fått det bekräftat att livet styrs av ödet. Har fått det bekräftat förut ett par gånger, men sett det som engångsföreteelse, men efter den sista händelsen så är jag helt säker.

Så varför göra något planerande när det som händer ändå händer. Nu sist kändes det som om någon med järnhand ändrade min väg och mekade lite. Så nu ska jag helt försöka inrätta mitt liv efter ödet.
Detta stod i mitt månadshoroskop:
Alldeles i början på månaden uppstår en situation som bådar gott inför framtiden. Det kan handla om förändringar i arbetsmiljön eller om att du lägger om dina arbetsrutiner.

Och det stämmer helt. Nytt uppdrag igen. Ett ställe jag varit på förut. Det känns inte helt bra att återvända till det stället, men jag antar att det inte blir så långvarit, så det får väl gå. Det är i alla fall ett data jobb. Slipper ju Frunk.

Övrigt:
Sonen har påbörjat operation flytta hemifrån
Blir ensam men inte övergiven
Tappat tron på att H finns
Man kan inte fly sitt öde, man kan inte dela det med andra.
Skjuter upp ett beslut en vecka.

Löpeld

Hur får man ut något snabbt och ändå att få alla till att känna att de vet något som alla andra inte vet. Jo man säger till folk att hålla tyst om det. Dettta hände idag. Inom loppet av en timme fick jag reda på från ett antal människor något som det skulle talas tyst om. Alla sa till mig att inte föra det vidare, vilket jag inte heller har gjort. Det var nästan som en kapplöpning att tala om det först. Varje gång någon sa nått låtsades jag att det var en ny information.

Alltså ett bra sätt för uppdragsgivaren att få ut något snabbt. Frågan är varför man gör så här. Om man säger något så får man räkna med att det kommer ut annars får man hålla tyst.

Kanske kommer jag aldrig att få reda på något mer, men en sak är säker, att om jag får reda på något som jag inte får föra vidare så stannar det hos mig. Så go vänner fortsätt att berätta saker för mig. Förlåt att jag låtsade som om jag inget visste. Kändes faktiskt som om jag svek er när ni talade om det. Kan ju inte heller tala om vilka som sagt vad och när.

Nu ska jag tala om en sak som du inte får tala om för någon: Att jag är med barn och har vunnit tre miljoner på hästarna.

Trivialt

Inget händer i mitt liv. Nu rullar det på utan varesig några spännande möten eller något annat trevligt.

Övrigt:
Tappat tron på tappen.
Herman har gått med i AA
Matar duvorna på bänken
Bytt elbolag
Singlar vidare

Var är Han???

Har nu tillbringat den mesta av min lediga tid på tappen. Men inte har han dykt upp. Kan livet verkligen vara så här. Ett kort möte sedan borta. Känns som om jag glömt något hela tiden. För inte kan det verkligen vara så att det är han som kommenterat i min blogg...och föresten är det ju två st....har jag upplevt det här flera ggr?

Nåja livet går vidare. Kan inte hänga upp mitt liv på någon drömfigur som inte finns. Måste släppa taget och gå vidare till nästa möte.

På tal om möte så har jag idag slutat på ännu ett uppdrag.....Gud vad jag hatar att bli avtackad. Det är så pinsamt. Fast det är ju också lite spännande...och se om man får nått. Förr var det nästan alltid något med godis...för då var jag en godisoman. Idag fick jag en bok med 3000 vitsar...har de uppfattat mig som ett stort skämt eller är det för att jag alltid drar så dåliga skämt....hmmm får nog fundera vidare på det. På ett ställe fick jag en söt porslinsclown.

Snart bär det av till nästa jobb...nya människor och nya utmaningar. Skulle vilja ha ett verkligen lätt jobb nästa gång...så jag slipper anstränga mig. Kom på att man är aldrig kvar tillräckligt länge för att lära sig ett jobb ordentligt. Kan det vara så att konsulter egentligen inte kan nått riktigt bra.


En fråga bara......VAR ÄR DU????

Trevligt möte

Inte sitter jag och deppar för att en viss person har börjat sitt nya liv någon annanstans. Visserligen tänker jag på hur det ska gå för honom ute i vinterkylan utan bostad och allt.

Någon sa till mig men såg du inte att vad det var för typ? Och nej, det gjorde jag inte....vill ju helst bara tro gott om andra.

Så vad har hänt. Jo följande:

I går träffade jag en riktig karl (tror jag) och det på bensinstationen. Jag hade lite svårt att få upp motorhuven för det blåste så. Då kom han rusande över planen för att hjälpa mig. Sedan sprang han benen av sig för att hjälpa mig. Han sa till mig att sätta mig i bilen så jag inte blåste bort, medan han fyllde på vindrutevatten. Han kollade allt på bilen...tills slut var han så stelfrusen så jag undrade om han inte ville sitta i min varma bil ett tag och värma sig. Det taget blev 2 timmar. Redan efter 5 min blev det kallt i bilen så vi åkte runt och snackade om allt. Det var länge sedan jag skrattade så tillsammans med en främmande människa. Han berättade att han var chef för ett företag som tillverkade handdukshållare. Hans firma gick väldigt bra tydligen. Han berättade att han bodde i ett nybyggt hus i Askim, med havsutsikt.

När jag släppt av honom framför hans lilla röda sportbil och vi hade sagt hejdå kom jag på.....Vad hette han? Vad var det för reg nr på bilen? Kommer jag någonsin få se honom igen? Vad hette nu firman han var chef för, sa han det någon gång? Kanske var det bara en dröm och i så fall väldigt realistisk?

Har inte tänkt på något annat än honom det sista dygnet. Hjälp mig att finna denna karl igen?